The Highlands

Hej hej!

I onsdags kom Jonas till Edinburgh och det fick mig att inse att det bästa som finns är att få hänga med Jonas. Då mår jag som allra bäst och allt är bara väldigt bra. Vi har hunnit med en hel del under besöket. Under Jonas första dagar i Skottland så var vi i Edinburgh och gick på en auktion, gick runt på stan och var på cellgruppmiddag. I lördags åkte vi upp till högländerna i tre dagar. Vi kolla bland annat in ett regnigt Loch Ness utan att skåda ett enda odjur, hittade Isle of Skyes mysigaste fik med sötaste kattungen, såg en del gamla slott och det bästa av allt: fick en skymt av Hogwarts Express. Plus att vi åkte en massa bil och såg så många fina vyer att vi nästan tröttna på de. Veckan har gått alldeles för fort och nu är Jonas hemma i Göteborg igen... så det är tur att nästa besök med mamma och faster Karin landar om några minuter. Här kommer en massa bilder av vackra högländerna. Har ni möjligheten att åka dit -så gör de!

Klassträff i Edinburgh

Förra onsdagen intog en stor del av designklassen Edinburgh. Hur kul som helst att få hänga med alla under några dagar. 

Johanna bodde hos mig och vi hann med både ett par springrundor och go kvalitetssnack. Det blev syndigt mycket shopping i helgen dock. Ett par omgångar i butikerna i centrum och det bästa av allt en Vintagemarknad där man kunde köpa kläder och betala per kilo! Men det var inte riktigt bara shopping i helgen. Vi gick upp på Arthurs Seat och besökte nog fler pubar än vad jag hunnit med sammanlagt under mina tidigare veckor här. Åker ni till Skottland måste ni bara besöka några av dessa. Många är så mysiga och de är verkligen som man tänker att en pub ska vara; avslappnad stämning och med gamla grejer hängande överallt. 

I söndags var jag i kyrkan på gudstjänst och igår på cellgrupp. Community Church Edinburgh är hur bra som helst. Älskar att gå dit. Känns skönt att ha hittat en sådan trygghet här i Skottland.

Har varit fint väder här en vecka snart. Helt otroligt typ. De roliga med att de är fint väder är att Alan kan inte hålla sig hemma och jobba utan vill ut och vandra. Så igår när kom jag hem från gymmet och så frågade han om jag ville med ut i några timmar. Så vi åkte iväg till ett berg nära oss och börja traska. Skillnaden på mig och Alan är den lilla detaljen att när jag vandrar så göra jag det gärna så lätt som möjligt och han bär typ 40 kg i vikter i sin rygga för att utmana sig lite. Det är knäppt men jag är bara så imponerad över Alan och hans träningsmani. 

Imorn är en bra dag för då ----> KOMMER JONAS!!!Tjohooo!

Newcastle upon Tyne

Först av allt vill jag välkomna min nya läsare Hedvig hit till bloggen och till denna värld! Jag har mycket att tacka denna lilla tjej för; bland annat så gör hon mig till en mycket stolt dubbelmoster! Det negativa är att hon skapar en känsla av hemlängtan i mig. Tänk att få lukta på en nyfödd bebis liksom. Men jag försöker hålla mig sysselsatt och motverka dragningskraften mot Sverige så gott de går.

I helgen tog Frida och jag tåget till Newcastle. Det ligger vid kusten 1,5 timme från Edinburgh och ett perfekt weekendställe. Jag ville se mer av England och då låg det nära och bra till. Newcastle var helt klart över mina förväntningar. Jag tänkte att det var ett ganska tråkigt ställe men Frida och jag lyckades hitta en massa fina guldkorn i stan. 

När vi kom dit var vi först tvungna att hitta ett ställe att bo på. Universitetet i Newcastle börja den här helgen så det var fullt överallt men till slut hitta vi ett partyhostel mitt i smeten (var kanske inte precis det vi leta efter dock). Det funka ändå helt okej förutom att vi vakna kvart i sex av att en full kille som banka på dörren bredvid oss som en galning, men vi överlevde!!!

I lördags så var det en matmarknad i stan som vi smaka en massa gott på, vi gick i lite secondhand och vintageaffärer, var på en utställning om Newcastle i Discovery museum och så lite shopping på de plus fin fin väder. Newcastle måste va typ broarnas stad. Vi hitta sju stycken som låg efter varandra vid floden Tyne. Det var väldigt mysigt att gå en promenad och se alla olika broar. En designingenjörs våta dröm efter mekanikkursen… 

I söndags tog vi tunnelbanan ut till havet och fick i oss av havsluften och kunde vinka över till andra sidan och Göteborg. Vi hitta en stor marknad vid stationen där som var jätte mysigt. Jag fynda garn och nålar så jag sedan blev sysselsatt hela hemresan med att laga mina trasiga vantar. 

Newcastle upon Tyne får fem av fem av mig och detta för det fina vädret, den mysiga vintagebutiken "At number 18", havet, marknaderna och inte minst det bästa ressällskapet Frida. 

Ny vecka och besök av designklassen! Ska bli roligt och träffa alla igen. 

De va de. Tjao!

Rädda-världens-ångest!

På onsdag har jag varit här i fyra veckor! De börjar bli ett tag nu. Jag börjar misstänka att den här hösten kommer gå lite väl fort. Livet här i Edinburgh börjar mer och mer byggas upp och idag har jag till och med skaffat gymkort. Känns väldigt bra. 

(Okej... om du vill läsa om vad jag gjort i helgen hoppa ner några stycken. Jag måste bara få ur mig en massa tankar först...)

Är inne på min andra riktiga skolvecka och har haft min första Sustainible Design-lektion idag. Jag har haft höga förväntningar på den här kursen för det är precis vad jag vill jobba med sen när jag har pluggat klart. Efter att ha pluggat i tre år på högskolan ska jag nu äntligen börjar få fokusera på det mest intressanta: hållbar utveckling och produktutveckling. Så efter den här kursen hoppas jag att jag kommer ha några bra verktyg för att klara de. Det hade varit så roligt att försöka hitta lösningar på hur produkter inte ska vara en belastning på miljön och samhället socialt utan istället kan vara en tillgång.

Men grejen är att första lektionen blev mer upprörande än vad jag hade förväntat mig och en massa tankar börja snurra i mig. Vi prata om global uppvärmning och kom in på om hur stor människans påverkan är. Jag blir som vanligt arg och upprörd när jag möter människor som menar att det är naturens gång. Hur kan det vara de? Det är så mycket som är snett i denna värld… och så länge vi är nått ansvariga för de så borde vi väl göra något åt det? Den globala uppvärmningen är bara en grej av många som inte är hållbar. Vi konsumerar ju stört mycket, äter mer kött än nödvändigt, äter mat som fraktas varv runt jorden innan det kommer till oss och då behöver de inte längre vara mycket kvar av riktig mat och energi i den. Så klart de inte håller hur länge som helst. I augusti hade vi till exempel förbrukat så mycket av jordens resurser som skulle räcka för hela det här året, om de ska vara hållbart och våra barn och barnbarn ska kunna ha det som vi en dag.

För att sammanfatta--> Jag har rädda-världen-kris…. IGEN!

Jag är fylld av ångest för jag vet att jag är sådan stor del av problemet. Jag vet ju att jag borde sluta flyga, äta kött, konsumera kläder och saker och ändå kan jag inte sluta. Jag kompromissar och försöker minska på allt men varje dag förstör jag ändå lite till av vår jord. 

Jag skulle vilja få bort all prestigen och ångest som ligger i att ta hand om vår jord. Jag kan inte och jag misslyckas men jag vill få chansen att få försöka igen. Ni måste hjälpa mig. Vi alla måste ju göra nått och det går inte att göra själv. Det är så viktigt att vi inte ger upp bara för att vi misslyckas en gång eller flera utan orkar försöka igen och igen och igen. Som en sann diakoniavän måste jag tro på att vi alla är "Människor som förändrar världen". Och då är de ju bäst att förändra den till det bättre. 

Puh… nu är de ur mig… inte rädda-världen-ångesten men önskan att vi ska hjälpas åt, för det blir lättare då.

Om det nu skulle vara så glädjande att du inte är en av dom som sluta läsa för länge sen så vill jag berätta lite om helgen med. Edinburgh har haft "Open Doors Weekend". Det betyder att en massa museer, byggnader och ställen har varit gratis och öppna att besöka. Jag och min nya amerikanska vän Carla har gått runt både lördag och söndag och kollat in en massa häftiga ställen. Vi hann också med att besöka The Elephant House Café där J K Rowling skrev Harry Potter och så gick vi på gravjakt på kyrkogården bredvid och leta efter kända namn från böckerna. Jag gillar att det finns Harry Potter-nördar! Igår kväll träffa jag några från kyrkan och nu är de filmkväll på en pub i stan.

Tjaoo...

Stora förändringar

Att bo i ett land som inte är det land man har vuxit upp i kräver att man till viss del börjar kompromissa och anpassa sig. Mycket är sig likt i Skottland men det finns ändå några drastiska ändringar i mitt liv här i Edinburgh. 

ETT. En stor grej är att ägg bara behöver kokas tre minuter när det väl har börjat koka. Innan jag fattade detta var det Amanda standard på varje ägg (vilket betyder torr och tråkig gula.) Anledningen är dessa gasspisar. En riktigt Göteborgare använder så klart gasspis redan men som en östgöte som jag är så måste jag tänka om. Så tre minuter räcker! 

TVÅ. Folk kramas inte här. Jag kramar Ruth så ofta jag får tillfälle men annars så händer det inte ofta. Folk vinkar istället. När man säger hej så vinkar man till och när man säger hej då så kommer handen upp igen. Gärna ska man stå ett par meter ifrån varandra med. Det här utsätts jag inte för på grund av att jag inte känner folk så bra än utan har sätt detta beteende även mellan vänner som ses ofta. Mycket märkligt. Ska läggas till att kindpussar även existerar i detta land vid speciella tillfällen men de mänskliga koderna med detta fenomen har jag inte förstått mig på än.

TRE. Genom att byta land så har jag gått och blivit nyttig. Exempel 1. DET FINS NYTTIGA CHIPS: Ruth förklara tidigt för mig att dom har olika sorters chips och en speciell sort är extra nyttiga. Så håller jag mig till dessa så är de fritt fram att äta. Exempel 2. VANLIGA FRALLOR= HÄLSOBOMB. Jag bakade bröd igår på vanligt vetemjöl, hade i lite russin, pumpakärnor och solrosfrön. Enligt familjen Colley är de frallor som hemma är vanliga, kanske lite onyttiga men goda, här rena hälsokuren. Så nu är de fritt fram att käka vad som är gott för det kommer ändå att anses vara helt okej. 

De senaste dagarna i korthet: I söndags var jag i kyrkan, stanna kvar på studentlunch, åkte ner till stan och såg de skotska Paralymics och OS-medaljörerna och på kvällen var det Sverigekväll med mina svenska vänner på en svensk restaurang. Igår hade skottarna höstledigt vilket betydde ännu en till ledig dag utan skola. Jag som nu införskaffat ett busskort kände att det behövdes utnyttjas och tog bussen till andra sidan stan och The Botanic Garden. Efter att ha strosat runt där lite tog jag mig ner till havet och utforska hamnområdet och drog i mig en lite havsluft.

Vänner & London -the movie

Vänner alltså! Har varit på en middag i kväll hos en kille som går till samma kyrka som Allan och Ruth. Fick träffa en massa sköna människor där och är nu helt uppe i de blå av lycka. Blev bjuden på födelsedagsfika hos en tjej imorn till och med. Alla är så snälla. Det är faktiskt helt knäppt egentligen att här kommer jag till ett nytt ställe och så bryr sig folk om mig för att vi alla är i samma stora familj. Jag gillart! Var samma sak när jag flytta till Hamilton. Det är ingen större skillnad om det är i Sverige, Nya Zeeland eller Skottland. Det finns trevliga människor att hänga med överallt. Det ända är det som Ruth sa när jag kom hem nu: nackdelen med att träffa människor man trivs med är att man vet att man måste säga hej då sen. Men det är ingen jag vill tänka på nu. Har ju bara varit här i två veckor...

Kära vännen Mårten har gjort bästa filmen från vår Londonresa. Kolla in den här:

http://www.youtube.com/watch?v=b44M5T-ZnAQ&feature=youtu.be 

The Burn Trip

I onsdags åkte jag iväg på skolresa två timmar norr ut i Skottland. Vi bodde i ett fantastiskt hus som byggdes 1791 och som omges av typ 200 hektar vacker mark som tillhör huset. Mr och Mrs Russell som bodde i huset för typ 80 år sen byggde 1943 om stora delar av huset. Så nu är hela huset i 1940-tals stil och det var som att gå tillbaka i tiden när man va där. Tragiskt nog dog deras son James i andra världskriget 1944. Familjen Russell tyckte det fanns för många minnen i huset och gav bort The Burn house för retret för internationella studenter 1949. Så därför fick jag åka dit nu i tre dagar tillsammans med 23 andra internationella student. 

I onsdags när vi kom var vädret fint så vi gick vi runt i området runt huset, spela minigolf, quiz, bara va och blev uppassade med mat och fika hela tiden. Igår åkte vi till ett whiskybryggeri, satt framför brasan och så lite quiz igen (Jonas! Jag ska i fortsättningen göra dina quiz med glädje. Här var det typ 6x10 frågor!!!). Men väldigt trevliga dagar att få vara med om. Nu känner jag några amerikaner, tyskar och fransmän. Jag hoppas vi kommer kunna träffas igen för några var riktigt sköna. 

Då var det helg igen. Den här introduktionsveckan har varit den slappaste någonsin och lägligt nog är de höstledigt på måndag. Inte mig emot. 
Hoppas ni får en bra helg!